RAS och uppföljning

RAS står för RasSpecifik Avelsstrategi och alla SKK-anslutna hundraser har ett sådant dokument, som förnyas var femte år. RAS är spännande läsning för alla som är intresserade av rasen, häri kan man läsa om staffens historik och nulägesbeskrivning av anatomi, mentalitet och sjukdomspanorama. Mål och strategier spaltas upp för hur man skall bibehålla och förbättra rasen i framtiden, och är således ett viktigt verktyg för uppfödarkåren; som uppfödare är man skyldig att följa RAS.

RAS 3.0

RAS 3.0 för staffordshire bullterrier är skriven med utgångspunkt från den senaste forskningen med flera vetenskapliga studier, resultat från två hälsoenkäter, diskussioner på uppfödarmöten, försäkringsstatistik, föreläsningar av experter samt 200- och 500-analysen från BPH. Flera åtgärder som spaltas upp i RAS för att förbättra hälsoläget i rasen långsiktigt har redan vidtagits:

  • Ett webbaserat inrapporteringsformulär, Hälsoformuläret, har sjösatts där man som uppfödare och valpköpare kan rapportera in sin hunds sjukdomar. Formuläret är frivilligt, och resultaten publiceras inte officiellt utan är endast till för att samla statistik kring omfattningen av olika sjukdomar, som inte registreras offentligt t.ex. i SKKs databas.
  • En Checklista inför valpköp samt en Köpguide, båda för att underlätta för valpköpare att välja valp från uppfödare som bedriver ett seriöst avelsarbete.
  • Ett utvärderingsformulär som uppfödare kan använda sig av för att utvärdera sina valpkullar, i syfte att fånga upp tidiga tecken på allergi. 

RAS-uppföljning

RAS följs upp och utvärderas varje år. Här kan du läsa tidigare rasuppföljningar. Det är bara uppföljningen från 2021 som är utvärderad utifrån nya RAS, de äldre är från det gamla RAS-dokumentet och ser därför annorlunda ut.

RAS-uppföljning 2022
RAS-uppföljning 2021
RAS-uppföljning 2020
RAS-uppföljning 2019
RAS-uppföljning 2018
RAS-uppföljning 2017
RAS-uppföljning 2016

Avelsstrategier 2022-2023

Med utgångspunkt från RAS-uppföljning av 2021 och statistik från Avelsdata, vill UK highlighta följande aspekter, som uppfödarkåren skall försöka ta i beaktning under kommande avelsår.

  • Öka andelen hanar som används i avel – dels för att öka den genetiska variationen i rasen, men också för att öka antalet genvarianter på staffens MHC-celler (celler som spelar en central del i immunförsvaret, är beroende av stor genvariation för att bibehålla sin funktion)  vilket har stor betydelse för utvecklingen av allergier och immunologiska sjukdomar. Idag används ungefär 2/3 hanar i förhållande till antalet tikar. Det finns många potentiella avelshanar som inte ”syns” i offentligheten, gå på skattjakt!
  • Använd äldre hanar – under förra året användes endast en handfull hanar över 7 år i avel.  Vi behöver öka användningen av äldre avelshanar, en hane håller sig fertil långt upp i åren och man har gott om tid på sig att utvärdera förekomst av allergier i familjebilden.  Det finns många fina friska grånosar där ute! 
  • Låt avelstiken blir 3 år innan hon sätts i avel. 90% av alla staffar som blir allergiska debuterar med allergisysmtom innan 3 års ålder, så då hinner du utvärdera kullsyskonen ordentligt. Om det är problem t.ex. att ha helfodertik och hinna ta dina kullar och samtidigt utvärdera dem, kan du komma runt problemet genom att t.ex. spara två tikar ur samma kull med bibehållen avelsrätt. Det ökar ju också den genetiska variationen i rasen.
  • Se upp med låg socialitet och rädslor på avelsdjurens BPH. Rädda staffar som inte tycker om människor är en stor avvikelse från hur rasen beskrivs i standarden. Dubblera inte svagheter, 500-analysen visar att socialitet och rädslor har mycket stark arvbarhet.