Allergi är ett samlingsnamn på överkänslighetsreaktioner orsakade av en ”felprogrammering” i kroppens adaptiva immunförsvar. Benägenheten att bilda felaktiga immunreaktioner mot olika proteiner är ärftlig, men även miljöfaktorer spelar in. Hälsoenkäter och försäkringsstatistik visar att staffordshire bullterrier dessvärre är kraftigt överrepresenterad när det gäller allergi.
Om allergi
Allergi är rasens vanligaste hälsoproblem, och forskningsstudier indikerar att så mycket som 30% av populationen kan vara drabbad av allergi i någon form. 90% av alla allergiska hundar uppvisar symtom inom 2 års ålder, de flesta visar symtom redan under det första levnadsåret.
Atopisk dermatit
Atopisk reaktion orsakas av partiklar som svävar omkring fritt i luften. Hos hund är atopisk dermatit, dvs hudreaktion vanligast. Hos människa är däremot atopisk astma, dvs luftrörsreaktion vanligast. Vanliga allergen som kan framkalla atopisk dermatit hos hund är olika typer av kvalster (t.ex. damm och mögel) och pollen. En atopisk hund reagerar ofta med symtom från kroppens slemhinnor, såsom rinnande ögon, flytningar från urinrör och klåda på hud och framförallt tassar.
Atopi och foderallergi som beskrivs nedan, orsakas av en sk Typ 1-reaktion där antikroppar av typen IgE korsbinder till ett antigen (t.ex. kvalsterprotein) och utlöser en inflammatorisk reaktion i vävnaden genom att aktivera immunceller, i huvudsak mastceller, som framförallt finns i hud och slemhinnor. Atopisk dermatit behandlas vanligen både lokalt och systemiskt med allergivaccin, kortison och/eller ciklosporin.
Foderallergi
Foderallergi orsakas av överkänslighet mot olika proteiner i hundens foder. Vanligen visar en hund med foderallergi symtom från magen och/eller tarmkanalen men även hudsymtom i form av bulor eller knottror i huden kan ses liksom matt och glanslös päls. Observera att en hund inte kan vara ”känslig” mot högt proteininnehåll i foder eller t.ex. spannmål, utan att det högst sannolikt rör sig om allergi.
Ett vanligt tecken på foderallergi är också att hunden fiser mycket, då tarmkanalen är inflammerad och har en obalanserad tarmflora till följd av den allergiska reaktionen i tarmen. Om en hund utvecklar allergi mot födoämnesprotein, blir den symtomfri så länge man ger ett foder som inte innehåller proteintypen. Det finns också sk ”allergi-foder” som innehåller hydrolyserade (sönderslagna) proteiner som inte kan kännas igen av kroppens immunförsvar.
En isolerat foderallergisk hund blir symtomfri om den utfodras med ett foder som inte innehåller det proteinslag den är allergisk mot, tyvärr kan foderallergiska hundar utveckla allergi mot fler och fler proteiner genom årens lopp.
Kontaktallergi
Kontaktallergi är en lokalt uppträdande form av överkänslighet. En exponerad kroppsdel eller ett hudområde reagerar negativt vid direkt kontakt med material i omgivningen, exempelvis underlaget som hunden ligger på, en matta inomhus eller vissa växter i en gräsmatta som hunden går på. Den utsatta kroppsdelen kliar intensivt och huden blir röd, även sk urtikaria, nässelutslag, kan uppstå.
Gräs, giftiga färgämnen i textilier och nickel i spännen på halsband är vanliga ämnen som kan orsaka kontaktallergiska reaktioner. Kontaktallergi är orsakad av en annan överkänslighets-mekanism än atopi och foderallergi, en sk typ 4-reaktion (fördröjd överkänslighetsreaktion). Observera att en hund med atopisk dermatit som är allergisk mot pollen, ofta reagerar på gräs under vår och sommar.
Mixallergi
Den vanligaste allergiformen är sk mixallergi där hunden har både atopisk dermatit och foderallergi. Isolerad foderallergi är mindre vanligt, och isolerad kontaktallergi förekommer i ännu mindre utsträckning. Hos en allergisk hund ses ofta symtomprogress över tid, och inte sällan blir allergisk mot fler och fler ämnen i sin omgivning.
Symtom och utredning
SYMPTOM PÅ ALLERGI
- Svampinfektioner i öron och tassar
- Öroninflammationer, återkommande
- Hudklåda
- Rinnande ögon
- Urinvägsinfektioner, återkommande
- Röda kliande tassar (mellan tårna och trampdynorna)
- Furunkulos (djup hudinfektion, ofta i hundens tassar)
- Diarreér
- Gasig mage
- Matt, glanslös päls
Om din hund har något eller flera av ovanstående symtom kan detta bero på allergi av någon typ, och det kan vara klokt att låta en veterinär göra en bedömning om eventuell allergiutredning.
Kolla in vårt Hudgalleri med medlemmars bilder på staffar som visar olika symtom på allergi.
FURUNKULOS = ALLERGI
Furunkulos är en djup hudinflammation som ofta drabbar hundens tassar. Det bildas en inkapslad inflammationshärd, som inte sällan infekteras med bakterier från hudens normalflora. Den vanligaste lokalen är simhuden mellan tårna på framtassarna, och den vanligaste underliggande orsaken till furunkulosen är allergi, där den allergiska inflammationen gör huden skör, irriterad och mottaglig för infektioner. Hundar med demodikos på tassarna kan också få furunkulos, liksom om hunden fått en främmande kropp (t.ex en sticka eller tagg) i huden. Eftersom furunkulos i princip alltid beror på allergi, är det viktigt att hunden undersöks och bedöms av en hudkunnig veterinär.
Furunkulos behandlas genom att behandla den underliggande orsaken med t.ex kortison eller immunmodulerande läkemedel. Som regel hjälper inte utvärtes behandling, utan den inflammationsdämpande effekten måste komma inifrån dvs systemisk behandling med till exempel kortison i tablettform. Ibland behövs kirurgi för att ta bort den förtjockade huden, för att motverka att nya furunklar uppkommer pga skadade hårsäckar.
Allergiutredning
Vi rekommenderar att du vänder dig till en veterinär med specialintresse och/eller specialistkompetens inom dermatologi. Hör med din uppfödare vilka veterinärer hen rekommenderar i ditt närområde.
Allergiutredning är komplicerat, tar lång tid och behöver följa ett viss mönster, det räcker inte enbart att ta ett blodprov som tyvärr många mindre nogräknade veterinärkliniker gör idag
Allergiforskning på staffordshire bullterrier
PREMUNESTUDIEN (AVSLUTAD)
2013 rekryterades uppfödare av staffordshire bullterrier till den sk Premunestudien (se länk nedan), vars hypotes var att administrering av ett bakteriellt protein i valpstadiet skulle skydda hunden för att utveckla allergi, genom en tidig stimulering av immunförsvaret.
Resultatet blev katastrofalt – 28 % av staffarna i studien blev diagnosticerade med atopi (atopisk dermatit och/eller foderallergi), och studien avbröts i förtid (slutpublikation 2016) då det inte var någon skillnad mellan gruppen som fått bakterieproteinet och kontrollgruppen.
FINSKT FORSKNINGSPROJEKT
I vårt grannland har flera intressanta studier släppts de senaste åren, länkar finns i länksamlingen längst ned på sidan. Staffen har ingått i tre studier där man bland annat undersökt hur utfodring med färskfoder/råutfodring påverkar utvecklandet av allergi och hur immunförsvaret responderar. Studierna indikerar att färskfoder minskar risken för allergi.
PÅGÅENDE SVENSK STUDIE
I dagsläget pågår en studie vid SLU om atopisk dermatit, där staffen är en av huvudraserna i studien. Studien vill gärna ha in blodprov från fler staffar! Läs mer här om hur du kan bidra.
Avelstrategier
Allergi är ärftligt, men arvsgången är komplex och polygen, dvs orsakas av många olika gener i samverkan. Man brukar säga att 10-15% av hundpopulationen i Sverige drabbas av allergi (utslaget på alla raser inklusive blandraser). I staffens fall, där både försäkringsstatistik och forskningsresultat, indikerar en betydligt högre siffra är det den genetiska komponenten man behöver komma åt i avelsarbetet.
Åtgärder för att minska allergi i rasen
Det rådande forskningsläget inom immunologi visar att individer och raser som uppvisar en stor genetisk variation på sina MHC-celler (celltyper som har en grundläggande roll i utvecklandet av ett normalt immunförsvar) löper mindre risk att drabbas av allergi, autoimmuna sjukdomar och andra immunologiska problem. Detta gynnas av stor populationsgenetisk bredd och att man undviker inavel.
Att öka den genetiska variationen på MHC-cellerna är därför grundläggande för att kunna minska förekomsten av allergi i rasen, detta gör man rent konkret genom följande åtgärder:
- använda fler hanar i avel och till varje pris undvika avelsmatadorer dvs där enskilda hanar tillåts få stort antal (tvåsiffrigt) kullar, oavsett vilken kvalitet han lämnar i avelsarbetet.
- använda äldre hanar och tikar, det är inga problem att vänta tills tiken fylld tre år innan hon får sin första kull och hanar är i regel fertila hela livet.
- utvärdera sina kullar i större omfattning t.ex. genom att skicka ut valputvärderingsformulär
- sträva efter så låg inavelsgrad som möjligt och även tänka genetisk variation när man importerar eller använder utländska hanar.
Man har också sett att risken för att valparna utvecklar allergi minskar (forskningsmässigt förankrade åtgärder) om man som uppfödare överväger:
- städa mindre de första dagarna i valparnas liv, t.ex rengör inte valplådan direkt efter valpning och låt valparna vistas i olika utomhusmiljöer under sina första veckor.
- utfodra tik och valpar med färskfoder.
- restriktivitet när det gäller rutinmässig avmaskning (kanske använda sig av Kolla Masken innan man avmaskar kullen) .
Utvärderingsformulär valpkull
90% av staffarna som drabbas av allergi uppvisar tidiga symtom redan under sitt första levnadsår. Att göra en screening av kullen genom att skicka ut en valpenkät när valparna fyllt 1 år, är därför en bra första utvärdering. Uppfödarkommittén har tagit fram ett förslag på utvärderingsmall som du kan ladda ned här.
Har du en allergisk staff? Se hit!
Vi önskar att alla som har en staff med av veterinär konstaterad allergi rapporterar in denna individ till rasklubbens hälsoformulär! Hälsoformuläret samlar statistik kring sjukdomar som inte registreras officiellt någon annanstans, i syfte att öka kartläggningen och upprätta underlag för framtida forskning kring dessa sjukdomar. När du fyller i formuläret kan du bocka i en ruta att det är okej att bli kontaktad för blodprovtagning till kommande forskningsstudier om atopi i rasen.
Läs mer
RAS avelsstrategi och mål för allergi – sidan 12
Hemlagad mat minskar risken för allergi – artikel från Hundsport Special
Atopisk dermatit hos hund – artikel om Kerstin Bergvalls forskning
Atopisk dermatit – kandidatuppsats om atopisk dermatit i form av litteraturstudie
Atopisk dermatit hos hund – kandidatuppsats, översiktsartikel
När immunförsvaret gör misstag – om atopi hos hund – översiktsartikel från SLU
Premunestudien – studie om allergivaccinering på staffar
The relationships between environment, diet, transcriptome and atopic dermatitis in dogs – finsk doktorsavhandling gjord på staffordshire bullterrier som åt färskfoder
The effect of atopic dermatitis and diet on skin transcriptome in staffordshire bullterriers – en annan finsk studie om staffar och färskfoder
Puppyhood diet as a factor in the development of ownerreported allergy signs in adult dogs – nysläppt stor finsk studie om färskfoder och utvecklandet av allergi